raaffaelas

Ja, de kändes verkligen som att jag bodde här. Jag sa jämt när slutar VI inte ni utan vi. Jag saknar verkligen att bo här. Men jag hatade att vara utan mamma och nu har jag kommit på hur jag ska göra. Jo, jag ska sluta på innebandy och fotboll och träna på egen hand. Ut och springa och sånt. För jag orkar inte vara utan mina vänner här. Jag grät när jag sa hej då till Linn. Det känns så jobbigt på kvällarna att veta att man inte blivit kallad syster, hållit någon ihanden eller sprungit genom korriodoren bara för att träffa en kille. Så, varje helg (kanske) kommer jag till Haninge och jag måste prata med mamma och pappa om de, så får dom skjutsa och hämta.

Men jag har så jäkla dåligt samvete över mamma. Jag älskar henne och pappa. Jag kan inte välja. Men jag hatar att säga hej då till mamma och dra till pappa, och säga hej då till pappa och åka till mamma även fall jag vet att pappa inte blir lika ledsen, så vet jag ändå att han blir de. Jag gråter nästan varje natt över massa olika saker. I Haninge mådde jag som bäst! Förutom att vara borta från mina vänner och mamma.. "/ de va hemskt, tro mig.

Förresten är jag kär!!! Ja, också i dom här skorna, men i en kille också, haha :p




Jag åt detta nyss, MUMS FILLIBABBA!


Vi va i centrum, och prövade kläder. Jag hittade rätt många, ska ta en titt på dom i Täby.


Sen efter centrum, träffade vi Max, Robin, Emil och Nikola. ;)

Jag ska väl antagligen hem snart, vilket jag vill men ändå inte. Det känns som att jag bor här nu. Åh, ledsen! Ja, jag ska väl börja packa vilket känns hemskt. Jag bloggar ikväll. Kramis :)